Språket är en spegel för utvecklingen av ett folk. Om värdnationen leder ett ganska primitivt sätt att leva, kommer dess språk att bestå av ord och konstruktioner som betecknar omgivande föremål, enkla handlingar och känslor. När språket utvecklas visas inte bara tekniska termer utan också ord för att uttrycka abstrakta begrepp - det är så litteraturen framträder.
Vetenskapen som studerar språk tillsammans kallas lingvistik. Hon är relativt ung, och därför tillhör hon idag några få vetenskapsgrenar där allvarliga upptäckter är möjliga. Naturligtvis är det svårt att tillskriva upptäckter av stort praktiskt värde att skapa en koppling mellan de stammars språk som bor på olika delar av ön Nya Guinea. Ändå är processen att jämföra och kontrastera olika språk i dynamiken i deras utveckling intressant och kan leda till oväntade resultat.
1. På det gamla ryska språket hade substantiv formen av tre siffror: det dubbla numret lades till den vanliga singularen och flertalet. Det är lätt att gissa att substantivet i denna form betecknade två objekt. Det dubbla antalet försvann från språkanvändningen för mer än 500 år sedan.
2. Relaterade språk kallas inte så på grund av deras likhet kan de vara ganska olika. De är släktingar, kan man säga av sin far, det vill säga det fanns (och kan fortsätta att existera) ett språk som talades av befolkningen i en stor stat. Då bröt staten upp i ett antal små makter som inte kontaktade varandra. Språk i utvecklingsprocessen började skilja sig från varandra. Ett typiskt exempel på fadern till en grupp relaterade språk är latin. Det talades i hela det romerska riket. Efter dess upplösning utvecklades dess egna dialekter i fragmenten. Latin föddes därför gruppen romanska språk. Till henne tillhör till exempel franska och rumänska, där endast en utbildad filolog kan hitta likheter.
3. De försökte och försöker ändå koppla det baskiska språket med något europeiskt språk - det fungerar inte. Vi försökte associera det med det georgiska språket - vi hittade ett par hundra vanliga ord, men likheten slutade där. Vissa lingvister tror till och med att baskiska är hela Europas protspråk, och att andra grupper och familjer redan har utvecklats ur det. Detta bevisas indirekt av det baskiska språket - under kriget användes det aktivt för att komponera krypterade meddelanden.
4. Det nya grekiska språket kan betraktas som unikt men inte som ett föräldralöst barn. Han bildar själv den grekiska gruppen av språk och är i den i en fantastisk isolering. Naturligtvis har alla hört talas om det antika grekiska språket, men det upphörde att existera långt före utseendet på modern grek, som går tillbaka till 1400-talet. Modernt grekiskt talas i Grekland och Cypern. Det är Europeiska unionens officiella språk.
5. Det finns länder där statsspråket är absolut främmande för ett visst territorium. Dessa är främst tidigare kolonier. Till exempel i Nigeria och Indien är det officiella språket engelska, i Kamerun, franska och i Brasilien, portugisiska. Användningen av ett främmande språk som statligt språk betyder inte alls att nationella språk är dåliga eller outvecklade. Vanligtvis används det koloniala imperiets språk som ett internt officiellt språk för att inte förolämpa olika stammar som lever i skuggan av en stat.
6. Det gamla slaviska språket är inte en vanlig protslavisk dialekt. Gamla slaviska uppträdde först på norra Greklands territorium och började först spridas i öster. Delningen med gammalryska var då ganska enkel: viktiga sekulära dokument skrevs på gammalryska, kyrkodokument skrevs på gammalslaviska.
7. I Sydamerika, på de platser där gränserna mellan Colombia, Brasilien och Peru möts, finns det flera dussin indianstammar av mycket litet antal - högst 1500 personer. Alla stammar talar olika och helt olika språk. För invånarna på dessa platser är flytande talande tio språk inte en gimmick utan en nödvändighet. Och det finns naturligtvis inga läroböcker, inte alla stammar har skriftspråk, och bara ett fåtal ensamstående kan skryta med läskunnighet.
Det utsedda området bebos uteslutande av polygloter
8. Tvister om penetration av främmande språk bedrivs troligen i de flesta länder i världen. De som argumenterar hamnar vanligtvis i två läger: de som står upp för språkets renhet och som tror att inget hemskt händer - globaliseringsprocessen pågår. Isländare är de mest avundsjuka på renheten i sitt språk. De har en hel regeringskommission, som snabbt skapar de ord som krävs i samband med utvecklingen, framför allt av teknik. Tydligen stöds sådana handlingar av befolkningen - annars skulle främmande i stället för uppfunnna ord slå rot.
9. Det är uppenbart att uttalanden om samma ämne i fri form av en man och en kvinna kommer att skilja sig åt. Kvinnor brukar lägga till diminutiva suffix till ord, de använder mycket mer olika adjektiv etc. På ryska och de flesta andra språk är det bara en psykologisk funktion. Och på vissa språk i folken i Sydostasien, amerikanska indianer och australiensiska ursprungsbefolkningar finns det speciella ordformer och grammatiska strukturer som används beroende på talarens kön. I en av byarna i Dagestan talar de det andiska språket, där även elementära personliga pronomen som "jag" och "vi" skiljer sig mellan män och kvinnor.
10. Hövlighet kan också vara en grammatisk kategori. Japanerna använder minst tre verbformer, beroende på vars handling de beskriver. I förhållande till sig själva och sina nära och kära använder de en neutral form, i förhållande till den överlägsna - obsequious, i förhållande till den underlägsna - något föraktlig. Om du vill kan du också lära dig att tala på ryska (jag - "köpte", överordnad - "förvärvad", den underordnade - "grävde"). Men dessa kommer att vara olika verb, inte formen av ett, och du måste bryta huvudet. Japanska har bara grammatiska former.
11. På ryska kan stress falla på alla stavelser, det beror enbart på ordet. På franska är stressen fast - den sista stavelsen är alltid betonad. Franska är inte ensam - på det tjeckiska, finska och ungerska språket faller alltid stressen på den första stavelsen, på Lezgin-språken i den andra och på polska den näst sista.
12. Språk uppträdde mycket tidigare än klockor, därför kan tidssystemet för vilket språk som helst (mycket villkorligt) betraktas som den första klockan - på alla språk är tidssystemet knutet till talets ögonblick. Åtgärden äger rum antingen just nu, eller så hände det tidigare, eller så händer det senare. Vidare med utvecklingen av språk uppträdde alternativ. Det finns emellertid språk där handlings framtid inte uttrycks - finska och japanska. Ta reda på detta sprang språkforskare för att leta efter språk som inte uttrycker vad åtgärden ägde rum tidigare. Under lång tid var sökningen fruktlös. Lyckan log mot den amerikanska lingvisten Edward Sapir. Han hittade den indiska stammen Takelma, vars språk inte har formen av förflutet. Språk utan nutid har ännu inte upptäckts.
13. Det finns språk med ett utvecklat system för kön, och de flesta av dem, inklusive ryska. Det finns språk som har maskulint, feminint och neutralt kön, men det finns nästan inga generiska former. På engelska har till exempel endast pronomen och substantivet ”ship” kön - ”ship” är feminint. Och på armeniska, ungerska, persiska och turkiska språk har inte ens pronomen kön.
14. Kinesiska, kreolska och några av folken i Västafrika kan betraktas som språk utan grammatik. De har inte de vanliga sätten att ändra eller ansluta ord, beroende på vilken funktion de utför i meningen. Den närmaste analogen till ett sådant språk är det brutna ryska språket för de tyska inkräktarna, som presenteras i gamla krigsfilmer. I frasen ”Partisanen kommer inte hit igår” stämmer orden inte överens på något sätt, men den allmänna innebörden kan förstås.
15. Det mest korrekta svaret på frågan "Hur många språk finns det i världen?" det kommer att finnas "Mer än 5 000". Det är omöjligt att ge ett exakt svar, för bara på grund av skillnaderna mellan dialekter och språk har många forskare gjort sig ett namn. Dessutom kan ingen fortfarande säga att han känner till det exakta antalet stammspråk i djungeln i samma Amazonas eller Afrika. Å andra sidan försvinner språk som är få i antal ständigt. I genomsnitt försvinner ett språk på jorden varje vecka.
Distributionskarta över ledande språk
16. De välkända "wigwams", "mockasiner", "tomahawk", "squaw" och "totem" är inte alls universella indiska ord. Det är en del av ordförrådet för de algonquiska språken, av vilka Delaware ("Delaware", för att vara exakt) är den mest kända modersmålsgivaren. Algonquian-stammar bodde vid Atlantkusten och tyvärr var de de första som träffade blekhåriga nykomlingar. De antog flera dussin indiska ord. I andra stammar låter namnen på bostäder, skor, stridsytor eller kvinnor annorlunda.
17. Afrikas folk talar ett stort antal originalspråk, men de officiella språken i den överväldigande majoriteten av länderna är franska, engelska eller portugisiska. De enda undantagen är Somalia, där det officiella språket är somaliskt, och Tanzania, med swahili.
